Gå till Karlstads Universitets startsida

Universitetsbiblioteket

gullinjekorthor.gif (97 bytes)

gullinjekorthor.gif (97 bytes)

pilleft.gif (109 bytes) Startsida

pilleft.gif (109 bytes) Karlstads universitet

Det lärda samtalet
VT-03

1.
Premiär med doft av Grekland

Med historier om det antika Grekland och Grekland av idag underhöll författaren Staffan Stolpe i premiären för universitetsbibliotekets satsning: Det lärda samtalet.


 
Staffan Stolpe fångade publiken med mustiga historier om Greklands turbulenta historia och grekens mentalitet, allt medutgångspunkt i den egna boken Morea- en bok om Peloponessos. Dessutom gav författaren tips om var och när du gör bäst i att komma till detta hans andra hemland.  


Stefan Widqvist, idéhistoriker vi Karlstads universitet, ledde kunnigt samtalet med Stolpe. Frågeställningar om grekisk identitet och förhållandet mellan känsla och förnuft utgjorde den röda tråden.



Kväll om Tunström väntar
I nästa del av Det lärda samtalet knyts temat till Värmland. Samtalet ska handla om författaren Göran Tunström. Rolf Alsing, tidigare chefredaktör på Aftonbladet, är inbjuden för att berätta utifrån sin bok Prästunge och maskrosboll - En bok om Göran Tunström.

Kjell Fredriksson, f d kulturchef i Karlstad kommun, leder samtalet om Tunströms liv och verk. Välkommen!
 

2.
Färsk bok om Tunström lockade


Författaren Göran Tunström stod i centrum i andra delen av universitetsbibliotekets serie Det lärda samtalet. Romandebutanten Rolf Alsing, f d chefredaktör på Aftonbladet, målade i samtal med Kjell Fredriksson, fd Kulturchef i Karlstad, sin bild av Tunström utifrån den egna boken Prästunge och maskrosboll – En bok om Göran Tunström.



Kjell Fredriksson och Rolf Alsing
 

Vägen till författarskapet
Alsing gav en fängslande och balanserad bild av människan och författaren Göran Tunström och dennes väg till författarskapet. Det gavs också en intressant bild av de litterära och politiska strömningarna under 70- och 80-talet blandat med Rolf Alsings och Kjell Fredrikssons egna minnen av tiden.

Alsings berättelser ur boken kompletterades utmärkt av Kjell Fredrikssons rika litterära kunskaper om Tunström som författare. Publiken fick under drygt en timma njuta till ett både lärt och underhållande samtal som passande nog avslutades av Tunström själv – en inspelad uppläsning av författarens texter.



Arrangemanget ägde rum på universitetsbiblioteket den 3 april och lockade ca 100 besökare.
 


Gustav Vasa avslutar
Gustaf Vasa – en tvivelaktig landsfader är rubriken för det avslutande i serien. Augustpristagaren för 2002 års fackbok, Lars-Olof Larsson, kommer då att berätta om boken som gör att svensk historia skrivs om för alltid: Gustav Vasa, landsfader eller tyrann? Historiker Lennart Behrendtz är författarens samtalspartner Välkommen!

Plats: Universitetsbiblioteket, plan 2
Datum: 20030424
Tid: 18.00
Inträde: 50 kronor
Studenter gratis
Arrangör: Universitetsbiblioteket & Folkuniversitetet

Text: Inga-Lill Nilsson & Alexandra Johansson

3.
Vem var Gustav Vasa – tyrann eller landsfader?


Eftervärldens bild av Gustav Vasa är en seglivad schablon som överlevt mycket tack vare Hjalmar Branting och socialdemokratins seger i Sverige. Gustav Vasa som landsfader var under socialdemokratins framväxt en populär bild att använda i propagandasyfte. Det berättade Lars-Olof Larsson, mannen bakom boken som gör att Sveriges historia skrivs om: Gustav Vasa – landsfader eller tyrann?




Lars-Olof Larsson samtalade med Lennart Behrendtz


Larsson gav i serien Det lärda samtalet en betydligt mer nyanserad bild av vem kung Gustav var än vad historieskrivningen hittills har gjort. Larsson presenterade bilden av kung Gustav som en till gränsen sjukligt misstänksam man - en man som lyckades genom sin kombination av klokhet och hänsynslöshet.


Reformationen gav kungen spelutrymme
Förutsättningarna till kung Gustavs framgång i att ena landet gavs i och med reformationen. Uppbrottet med påvedömet gjorde att kungen kunde bygga upp ett centralstyrt nation utan något betydande inflytande från kyrkan.

Stödd av folket – en myt
Ytterligare en myt som Larsson slog hål på under kvällen var att kung Gustav hade folkets stöd. Att makten koncentrerades till Stockholm var impopulärt ute i landet, där den regionala och lokala makten ströps. Bönderna gav knappast sitt stöd till den utvecklingen, enligt författaren.


Lärda samtalen fortsätter
Det för våren sista lärda samtalet blev givande för såväl den med ingående som den med ytliga kunskaper i svensk historia. Serien Det lärda samtalet kommer att fortsätta på universitetsbiblioteket i höst. Programmet beräknas vara klart i början av september.




Boksignering

Innehåll: Anna-Britta Nilsson
Web: Markus Schneider
Senast ändrat: 2003-08-11