|
22/1 Nils
Uddenberg lockade ett hundratal
 |
Vårens första lärda samtal mellan Nils
Uddenberg och Rolf Ahlzén följde boken Idéer om livet – en
biologihistoria i dess kronologiska och tematiska upplägg. Publiken
fick dock inte höra något om den nutida biologidebatten, det hann de
två inte med. |
|
Nils Uddenbergs tvåbandsverk
belönades med Augustpriset för bästa facklitterära bok år 2003. I
motiveringen välkomnar man verket då något liknande inte har
skrivits sedan 1920-talet och man förutspår att det mycket väl kan
bli ett standardverk. |
 |
Vill nå ut till bred läskrets
Uddenberg började med att motivera
varför han trots sin läkartitel har valt att inte skriva
medicinhistoria. Han menade att det skulle ha blivit allt för snävt
och ointressant för den breda läskrets som han vill nå ut till.
Biologihistorien kan enklare sättas in i ett sammanhang där religion
och politiska och kulturella strömningar har påverkat svaren på de
stora livsfrågorna.
Kända och okända tänkare lyftes fram
Då synen på biologi som vetenskap är ett
västerländskt fenomen har Uddenberg valt att bara belysa de
västerländska tänkarna, såväl kända som okända. En stor del av
kvällens fortsatta samtal kretsade kring två stora namn inom
vetenskapen - Linné och Darwin men Uddenberg var mycket noga med att
också lyfta fram namn som genom sin genialitet eller sitt oliktänkande
har förgyllt biologihistorien.

Foto och text: Julia Nyberg
6/11 Vad
är Värmländskt?
Dag Nordmark
presenterade antologin Vad är värmländskt? Presentationen följdes av
ett samtal med Tomas Jönsson, museichef i Karlstad. Samtalet rörde sig
inte så mycket kring det typiskt värmländska som identitet i
allmänhet. Vad är nyttan av att forska kring detta ämne, vilka är
farorna med den starka regionala identitet som finns i vissa
landsändar?
Trots sin uppgift att samla, förvara och förmedla värmländsk kultur,
vilket innefattar att han själv är med och skapar olika identiteter,
så ställde sig Jönsson mycket frågande till huruvida det är ett
lämpligt ämne att forska i. Han tog upp flera exempel på negativa
identiteter som till stor del byggs upp genom forskningsresultat och
mediebevakning. Nordmark, som således också bidrar till
identitetsskapande, menade att man måste titta närmare på de
mekanismer som verkar i samhället för att förstå och kanske till och
med förebygga vissa identiteters framväxt.

De båda kunde dock enas om att det finns en mening kring denna
forskning, som det står i förordet har studierna en ambition att skapa
en viss distans till alla föreställningar om landskapets och dess
invånares förträfflighet. Historien berättar om varifrån vi kommer och
hjälper oss att hitta vägen dit vi ska.
Boken som är en utmärkt julklapp finns att köpa på biblioteket.
Nästa lärda samtal kommer den 22 januari då Nils Uddenberg, nominerad
till det facklitterära Augustpriset, samtalar med Rolf Ahlzén. Den 11
mars är Bodil Jönsson gäst i bibliotekssoffan.
Läs om
tidigare samtal VT03 >>
Åter Aktuellt |